Visar inlägg med etikett SO. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett SO. Visa alla inlägg

fredag 6 december 2013

So-text

Könsdiskriminering

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck. 
I vardagen förekommer diskriminering som många nog inte tänker på, utan det är bara ”normalt” för dem.Som på jobb vill arbetsgivaren hellre anställa en man än en kvinna, pga t ex att  kvinnan kan/kommer ta ut mammaledighet, och VAB mer än en man. Det är mest traditioner som gör att kvinnor diskrimineras. Även som att män känner män. Om det är en styrelse med män i, och de ska ha en ny medlem i styrelsen, föreslår de självklar en man. De känner inte kvinnorna lika bra och de vill ha någon som tänker ungeför likadant som de själva. 
Skolan är mer utformad för tjejer. Som vilka är det som gör läxorna i skolan? Det är en större andel tjejer som sköter sig i skolan. Om man skulle försöka göra det mer jämställt skulle man egentligen ta bort läxorna. Det är också en ”dold” könsdiskiminering, ingen tänker på det. Dessutom mognar killar senare, vilket också spelar in i att tjejer för det mesta är bättre än killar. 
I idrotter blir diskrimineringen ganska tydligt, bara man tänker på det. Jag tror de flesta ser det som en självklarhet att herridrotter får mer uppmärksamhet än damerna. Som i stora fotbollstävlingar. T ex fotbolls VM, där är det bara herrarna som blir sänt i TV. Damerna får inte alls lika mycket uppmärksamhet för bragder inom sin sport. Även i tidningar på Sportsidorna, är det för det mesta bara herrar det handlar om, nästan inga artiklar om damernas sportinsatser. 
På sjukhus finns inte en direkt diskriminering, bara en roll i hur kvinnor och mäns olika platser på sjukhuset. Som att kvinnor måste vara de ”omhändertagande” sjuksköterskorna medan läkarna ska vara män som tar de viktiga besluten. Därför är det i sig en sorts diskriminering, för att man förväntar sig att kvinnorna ska vara undernådiga mannen. Kvinnorna blir nästan ”tvingade” till att satsa på sköterska-jobben. Och om en man jobbar på sjukhus antar alla att han är läkare, även om han är sköterska. Dessutom diskrimineras kvinnorna genom att alla förväntar sig att de ska vara de som inte ”kan” ta de viktiga besluten. Män får även högre lön än kvinnorna som är sköterskor. 
Inom alla praktiska yrken är det för det mesta män som jobbar. Som, vem tänker på en kvinnlig snickare? Det är det nästan ingen som gör. Så inom dessa yrken är det ett väldigt maskulint klimat, för det mesta. Så om en kvinna då skulle komma in och vara t ex chef, så känner de sig maktlösa, eftersom det är ett mansinriktat klimat på arbetsplatsen. Då får de mindre respekt, för män pratar mer ”killsnack” och då hamnar kvinnan utanför, och de får mindre respekt. 
Sen är det ju väldigt olika hur mycket män och kvinnor får i lön. Män får för det mesta mer i lön än kvinnor. För t ex om en kvinna får barn och är mammaledig under 2 år, så hinner mannen kanske få löneförhöjning, och när kvinnan kommer tillbaka har hon fortfarande samma lön, och då har mannen alltså mer i lön. Det är mer män som blir chefer än kvinnor. Det är också en diskriminering mot kvinnan. 
Hur ska man får det att bli mer jämställt utan att ändra i lagarna? 

Man ska ha ett mer neutralt klimat på arbetsplatse. Det kan gälla inom media,skolor och inom olika yrken.  

måndag 2 september 2013

Svar- industriella revolutionen




  1. Att bönderna fick större åkrar att odla på, och att de inte var lika beroende av varandra. Det gjorde att det krävdes mindre arbetskraft och fler blev arbetslösa. De fick jobb i fabriker istället.
  2. Jag tror de först blev misstänksamma mot att det var något nytt, de visste ju inte hur det skulle funka. Men de blev nog också glada för de fick ju lättare att fixa sina åkrar och de kunde göra det själva. 
  3. Jorden får ”vila” ett år så att all näring inte försvinner ur jorden, så att jorden blir bördig igen. Det löstes senare ,med hjälp av klöver. Klövern tillförde näring till jorden, så jorden inte behövde ligga i träda.
  4. Skiftet, och att de kom på att med hjälp av klöver, som tillförde många näringsämnen, och det gjorde att halva jorden inte behövde ligga i träda. De kunde odla all jord varje år.
  5. Det kom från de rika storbönderna som var villiga att investera i nya industrier. 
  6. Det  fanns ull, järnmalm. Stenkol/koks som de senare använde för att smälta järnamalmen. Järnmalm. För den kan man göra mycket fler saker av. T ex verktyg som kunde användas i andra industrier. Stål, olja. Man kan göra mycket av dessa material. T ex bilar, plaster mm.
  7. För att efter skiftet var det lättare att sköta sin egen mark,och då var det många som blev arbetslösa. Dessutom delades byarnas allmänningar också, och det fanns folk som försörjde sig på dem, och då blev även de arbetslösa.
  8. Ångmaskinen. Den pumpade ut vatten ur gruvorna, och sedan kom man på att man kunde sätta den på en vagn, och då kom man på ångloket. Senare kom man även på att ångmaskinen kunde driva andra maskiner. Sen kom man på ångfartyget, vilket betydde mycket för resandet och kommunikationen. Spinnmaskiner,vävmaskiner gjorde tyg mycket snabbare än man någonsin gjort tidigare.
  9. Se förra om ångmaskinen. Datorer och internet är väldigt viktiga idag, idag har nästan alla hushåll en egen dator.
  10. För smittkoppor var dödligt på den tiden och de som överlevde dem fick ofta ärr eller blev blinda eller döva. 
  11. Urbaniseringen var när alla flyttade från landet  till städerna för att jobba i fabriker. I vissa länder pågår väl urbaniseringen i viss mängd fortfarande.
  12. Norrköping och Borås blev huvudorter för textilindustrin som blev större och större. I Sundsvall låg det ett betydande sågverk. Sågverken var viktiga för handeln.
  13. Kläder, skor, och olika verktyg som smeder gjorde.
  14. Det var inte säkert att jobba i fabrikerna. Maskiner var igång hela tiden och det var lätt att skda sig i dem. Dödsolyckor förekom. Man jobbade utan ventilation i dålig luft och i vissa fabriker var det dåliga kemikalier som man andades in. Man jobbade även 12-14 timmar om dagen.
  15. Antingen bodde man i ett rum och kök eller en järnspiselrum. Där var det bara ett rum med järnspis som värmekälla och plats för matlagning. Att bo så trångt, att ha så få rum.
  16. Det bra var utvecklingen, och att man fick bättre standard och att befolkningen ökade. Det dåliga var att för vissa blev det svårare, och fler sjukdomar utvecklades när människorna träffade varandra oftare, t ex smittkoppor och tuberkulos. T ex tuberkulos smittade genom luften. 
  17. Storbritannien hade kapital, storbönderna som finansierade. En marknad, t ex kolonier som var tvugna att köpa varor från Storbritannien, annan handel var förbjuden. De hade råvaror, t ex ull och järnmalm. De hade arbetskraft, efter skiftet blev många arbetslösa och då började de jobba i fabrikerna istället. De hade kunskap. Det var många som hade en viss utbildning i Storbritannien.
  18. Alla hade troligen fortfarande varit bönder, men som försökte industrialisera sitt land, eftersom nästan alla land idag har industrialiserats. 

söndag 9 december 2012

De Abrahamitiska religionerna


Jämförelse av de Abrahamitiskta religionerna.

Jag ska jämföra likheter och skillnader i de Abrahamitiska religionerna.
Religionerna är Kristendomen,Judendomen och Islam.

De tre religionerna har samma grundare, Abraham.  Alla de tre religionerna har heliga städer. Kristendomen har bl a Rom, Judarna har Betlehem och muslimerna har Mekka, men alla religionerna har Jerusalem som helig stad. Jerusalem ligger i Israel. Det har varit mycket bråk om Jerusalem genom tiderna. Många säger att det är på grund av religionen, men det har ibland även varit politik inblandat.
 I varje helig stad finns det något som är heligt för var och en av de olika religionerna. Klagomuren för judarna. Dit går de för att ”klaga” till Ja-Hue om sitt liv, de vill få det bättre.  Kaba i Mekka för muslimerna, det är ett tempel som de måste vallfärda till en gång i livet.   Och i Rom finns Vatikanstaten och Påven dit katolska kristna vill, för påven är de katolskas ledare.   
Religionerna har varsin helig skrift. Bibeln,Tanak och Koranen. Bibeln är kristendomens heliga skrift,Koranen är muslimernas och Tanak judarnas. Kristendomen har söndagen som en dag då de går i kyrkan. Muslimerna går i moskén på fredagar och judarna går i synagogan på lördagar. Alla religionerna har heliga platser där de samlas en dag i veckan. Kyrkan hör till kristendomen, synagogan hör till judarna och muslimerna går till en moské. De har olika namn och ser olika ut.   
De tre religionerna är monoteistiska,vilket betyder att de bara tror på en gud. 
Men de har såklart olika namn, men alla syftar på samma gud. Muslimernas gud heter Allah, judendomens gud heter Ja-hue (uttalas Jehova) och kristendomens gud heter helt enkelt Gud. 
Alla religionerna har profeter. Profeternas jobb var att lära människorna om sin gud, och att vara den som tog emot alla budskap från guden. Islams profet var Muhammed. Islams tideräkning börjar även vid Muhammads födelse. Kristendomens profet hette Jesus. När han föddes börjar de kristnas tideräkning. Det sägs enligt bibeln att Jesus återuppstod efter döden efter att att ha korsfästs. Han besegrade döden. Sedan for han upp till Guds himmel. Judarnas profet var Mose. 
De tre religionerna har olika inriktningar. Det finns Shia och Sunni muslimer. De uppkom efter Muhammads död. De båda sidorna av släkten ville ta över efter honom, och då delades religionen upp i Shia och Sunni. Det är inte så stor skillnad mellan dem, bara åsikterna. Judendomen har två inriktningar. Ortodoxa och Moderna. De ortodoxa är bokstavstroende. De måste göra allt som står i deras heliga skrift Tanak. De Moderna judarna klär sig som vanligt och håller inte så strikt på alla regler. Kristendomens inriktningar är ortodoxa,katoliker och protestanter. Den katolska läran är äldst. Protestanterna kommer från Martin Luther som protesterade mot de fyrkantiga reglerna i katolicismen. 
Kristendomen,judendomen och islam har en fasteperiod årligen. Det kallas fastan i både kristendomen och judendomen. I Islam kallas den Ramadan. Namnen är olika men de handlar om samma sak. Efter perioden av fastan har man en stor fest där man träffas och äter mat. 
Kristendomen firar jul,påsk mm. Det är för att Jesus föddes på Juldagen, och att han pinades på korset, dog och återuppstod på påsken. Islam firar t ex Ramadan eller Bar/Bat Mitzva. 
 Kristendomen finns lite i hela världen, men mest i Europa,Sydamerika, Nordamerika och i nästan hela Afrika. Det är bara i norra Afrika som det inte finns kristna.  Det finns ca 2 miljarder kristna i världen. 
Judar finns för det mesta i Israel,det land som de fick av FN efter den stora judeförföljelsen. Eller, egentligen var det andra gången de fick Israel. Första gången fick Abraham den av sin gud. Judarna som inte ville flytta till Israel bosatte sig i New York i USA. Där bor en halv miljon judar. Det finns totalt 20 miljoner judar i världen. Det finns sådana som inte gillar judar, de kallas för antisemiter. En av de största antisemiterna var Hitler. Det största antisemistiska landet är Tyskland, nr 2 är Ryssland. 
Muslimerna finns i Mellanöstern och i Nordafrika. En av de största muslimska länderna är Pakistan, men det största landet som är muslimskt är Indonesien. Hela landet är muslimskt. Det finns totalt ca 1,3 miljoner människor som är muslimer i världen. 

Det finns problem även i nutiden för de tre religionerna. Islam blir ofta förknippad med terrorism. 
Judarna förföljs än idag, fastän det är ca 78 år sedan kristallnatten ägde rum, och det var då man började förfölja dem i modern tid. 
För de kristna är problemet krocken mellan vetenskap och tro. Vetenskapen säger en sak, och religionen något annat. I den katolska tron får man inte använda preventivmedel. Det kan verka som ett litet problem, men om det är ett helt land som är katolskt, och ingen använder preventivmedel föds det massor med barn, som de inte har råd med.


Nu har jag berättat om de Abrahamitiska religionerna Kristendomen, Judendomen och Islam.








torsdag 4 oktober 2012

Jorden runt




Min resa börjar i Schweiz huvudstad Bern. I Bern bor ca 123 000 invånare. I hela landet bor ca 7 907 000 invånare. Men det som är speciellt för Bern är alla björnar. Bern betyder just Björn. Schweiz ligger i det tempererade området och landet har hög standard. Det är för att de har mycket turister och är ett bank-finanscentrum. Det är därför många som jobbar på banker eller försäkringsbolag. Landet är även känt för att göra mycket och god choklad.
Jag åker vidare till Sri Lanka.Staden jag är i heter Sri Jayawardenapura och är Sri Lankas huvudstad. Från Bern till Sri Jayawardenapura är det ungefär 1150 mil. I staden bor ca 126 900 invånare. I Sri Jayawardenapura finns alla Sri Lankas parlamentsbyggnader. Det finns ca 20 869 000 invånare i Sri Lanka. Sri Lanka har ett tropiskt klimat. Ungefär hälften i Sri Lanka jobbar inom jordbruket. 

Nästa resa går till Egypten. Mellan Sri Jayawardenapura och Egyptens huvudstad Kairo är det ca 1417 mil. I Kairo bor det ca 8,1 miljoner. Kairo har massor av museer och pyramider. Klimatet är subtropiskt. De flesta jobbar med olja, textiler och livsmedel. Turismen är också viktig för landets inkomster. De exporterar bomull,frukt och grönsaker. Trots det är Egypten ett ganska fattigt land med låg standard. 

Nästa stad heter Wellington och ligger i Nya Zeeland. Huvudstaden Wellington har ca 183 000 invånare. Wellington och Kairo har avståndet ca 1652 mil.  
Det ligger en naturlig hamn i Wellington som är speciellt för staden. Den tycker många är fin. Klimatet är tempererat. I hela landet bor ungefär 4 405 200 invånare. Standarden är ganska hög, därför att de sysslar med export och har mycket turism. Det finns väldigt fina landskap som bjuder på mycket och är populärt för turister. Wellington ligger på Nordön av Nya Zeeland. Jordbruk och boskapsskötsel är vanliga jobb. 

Den sista staden ligger i Uruguay. Även denna stad är en huvudstad. Montevideo heter den. Det bor ca 1,3 miljoner invånare i Montevideo, medan det bor ca 3 368 595 invånare i hela landet.  Från Wellington till Montevideo är det ca 1008 mil. Det är subtropiskt klimat. De flesta jobbar inom jordbruket och industrin. Standarden är ganska hög.

Källa: Ne,Landguiden,Nationalecyklopedin-bok,vagavstand.